Fortsättning Schisandra - och det här med stratifiering

Igår hade Schisandra-fröna legat i blöt i 2 dygn enligt instruktionen från Impecta, så egentligen skulle de då gå vidare till nästa steg. Men... Dels har jag hittat många uppgifter som tyder på att de behöver mycket fukt för att vakna till liv, och dels så flöt ungefär hälften av fröna fortfarande. Det är ett varningstecken - torra frön flyter, medan de som sugit vatten och är redo att börja gro, de brukar i regel sjunka. Så jag lät dem ligga kvar i glaset en natt till.

Imorse flöt ett par frön fortfarande, men när jag skakade lite på glaset så sjönk de så snällt! Då så!

Jag delar upp sådden i två omgångar, A och B.

A får följa Impectas odlingsråd och B blir ett hopkok av vad jag läst mig till på nätet. Internet-odlingsråden säger blötläggning betydligt längre tid, så ca 10 frön åkte tillbaka i glaset med nytt varmt vatten. Där får de ligga ett par dagar till.

I A-gruppen ska nu 12 frön istället stratifieras enligt de bifogade odlingsråden.
 

19e februari

Jag häller upp ca ½ glas vermikulit och fyller på med uppkokt (men avsvalnat) vatten. Vermikuliten ska bli vattenmättad, men inte blöt. Det är lättare sagt än gjort, så jag häller nog på för mycket vatten. Men ett bra sätt att åtgärda det är att vika hushållspapper dubbelt flera varv och sen vända glaset upp och ner mot pappret. Då sugs överflödigt vatten upp och det som blir kvar blir precis lagom fuktigt. (Hoppas jag, iaf).

Sen blandar jag in fröna i denna sk basmassa, och de kommande dagarna ska den röras om lite nu och då. Täcker glaset med plast och så får det stå i rumstemp 5-6 dagar innan det ska in en månad i kyl. (B-gruppen ska däremot få stå i basmassa i upp till en månad i rumstemp innan kylen.)

Vad är då alltså stratifiering?

En del frön, speciellt till vedartade växter, ligger i djup dvala för att förhindra att de gror vid olämpliga tidpunkter - t ex på hösten precis innan vintern. För att väcka dem ur denna dvala måste de suga upp rejält med vatten (vilket härmar höstregnen) och sedan utsättas för en kylperiod (efterliknar vintern). Efter det börjar de gro när de utsätts för varmare temp (precis som på våren).

En standardmetod är att blöta upp sand, torv eller vermikulit, vilket kallas basmassa, och sen blanda ner fröna i basmassan, placera dem i kylskåp (ofta minst en månad) och sedan ta fram för att få dem att gro. Medan de ligger i kylskåpet är det bra att kolla dem nån gång i veckan ifall något frö börjat bli dåligt och skaka om så inget frö hamnar utanför massan och torkar.

Jag har gjort det här förr i några omgångar på lite olika sätt. Man kan ibland så fröna i små krukor innan man sätter dem i kylskåpet och det kan funka fint det med. (Både mamma och jag minns nog med viss fasa mina ca 100 frösådda klematisar som vi måste försöka hitta hem åt för några år sen...)

Bild från Impecta.

En annan sort som behöver stratifieras är Frilandsklerodendrum, Clerodendrum trichotomum.

Den ska bli riktigt spännande att följa! I regel ser man alltid bilder på de minst sagt ovanliga frukterna, men själva blommorna är otroligt vackra, vita och doftande.

Som synes på latinet är den nära släkt med vår hyfsat vanliga krukväxt Ödesträd, men den här ska funka på friland. I zon I-II... Ja just ja. Jag glömde var jag bor...

Mamma, du vill kanske ha en? =)