Varför skriver jag här?
För min egen skull.
Och för att det känns bättre att veta att åtm en del av er faktiskt förstår hur det är.
Ett tips - musikvalet säger mycket mer än de ord jag väljer att skriva.
___________________________________________________________________________________
2024-12-22
Den näst mörkaste dagen på året. Det tär.
Hur är det möjligt att sakna något som man aldrig haft?
Demons med The National:
"Now I've been awake for days
I can't fight it anymore
I'm going through an akward phase"
__________________________________________________________________________________
2024-12-13
Mycket melankoli i omlopp just nu.
Och det är förståeligt, med tanke på allt.
Men man får se upp så man inte rycks med i malströmmen...
...jag tänker lite tvärtom, att ganska mycket kan bli ganska mycket enklare snart.
Och jag ser ljust på framtiden. Optimistisk fatalist, ni vet?
...
För några veckor sen lade jag mina tarot-kort för lite vägledning.
Ibland är de lite sega att ge tydliga svar (_svar_ ger de alltid, men det är inte alltid svaret är självklart. Och det är inte alltid frågan är självklar heller, så sett.)
Den här gången rös jag lite då ett kort trillade ut i princip av sig själv, så snart jag formulerat frågan:
Le Fou. Mais oui. Självklart. Glasklar vägledning, på flera sätt.
Age of Anxiety II (Rabbit Hole) med Arcade Fire:
"Rabbit hole goes on forever
Nothing ever can replace it
When it's gone, you can still taste it
Going on this trip together
Rabbit hole goes on forever"
__________________________________________________________________________________
2024-11-28
Idag körde jag bil någon timme med Schrödingers katt i en låda.
Eller rättare sagt - jag visste inte om lådan alls innehöll en katt.
Det är ett limbo som heter duga.
Så - när jag gläntade på locket - och plirade in i lådans skumma skrymslen - så var det ett obestämt djur där inne. _Nånting_ finns det i lådan. Och det vred sig i kramp; med panik i blicken; innan det blundade hårt mot det obarmhärtiga dagsljuset; gnydde till - och föll in i koma igen.
Död eller levande?
Nobody knows.
Jag lade locket på igen.
Orkar inte.
...
Litegrann dör jag varje dag.
Soft Touch/Raw Nerve med Depeche Mode:
"Is my radar that off?"
__________________________________________________________________________________
2024-11-20
I'm totally in love. :)
Videon är helt fantastisk, för den delen, SE den!
Can it not be written?
It needs to be spoken.
Så sant. Jag föredrar det skrivna ordet, men det talade ordet har ju definitivt sina fördelar...
Wagging Tounge med Depeche Mode:
"Another sun is rising
Another day has come
You can find me, I'll be waiting
Until the day is done
I won't be persuaded
Kiss your doubts goodbye
Everything seems hollow
When you watch another angel die"
__________________________________________________________________________________
2024-11-06
Jag är... poised... för tillfället.
Finns inget riktigt jättebra ord på svenska för det - en snabb googling ger vid handen förslag
Svävande? Ja, det kan jag nog tänka mig att en del tycker.
I svävflykt? Ja, det kanske var ordet? Svävande i flykten?
Jag har alltid varit distanserad, hållit distansen, inte låtit nånting komma nära. Eller, rättare sagt, varit väldigt försiktig med vad jag släpper inpå livet. Distansen har dock varit dubbelbottnad, både ett skydd och ett hinder. En sköld och en black om foten.
Kanske borde jag börja vara så stor nu att jag inser att skölden inte alltid behövs...?
...
Idag fyller musikvalet två funktioner - dels som en påminnelse till mig själv hur jäkla härligt hela Reise reise-albumet är att träna till (en timme går jädrigt snabbt!) - och dels som en bleak reminder om dagens valresultat. Nuff said.
Amerika med Rammstein:
We're all living in Amerika.
Coca-Cola, Wonderbra.
We're all living in Amerika,
Amerika, Amerika.
This is not a love song.
This is not a love song.
I don't sing my mother tongue.
No, this is not a love song.
[...]
We're all living in Amerika.
Coca-Cola, sometimes war.
We're all living in Amerika,
Amerika, Amerika.
__________________________________________________________________________________
2024-10-29
För ett litet tag sen spelade jag låten nedan en morgon lagom till frukosten - och blicken jag fick - ja, den är svår att beskriva... (skulle vilja infoga en skrattgråtande smiley, men den verkar inte finnas här...)
"Vissa saker kan jag helt enkelt inte råda dig i" säger R och ger mig en slö blick (slö så som i engelskans "sly").
"Men kom ihåg att du inte är 15 längre. Det behöver inte vara svårare än man gör det".
Nej, som vanligt har han rätt i det. Men blir det enklare för det...? Inte direkt, va.
...
En stor fördel är att jag åtminstone vet rätt väl exakt vad jag letar efter.
Någon som är smart, snäll och rolig. Empatisk. Klurig. Står för sina åsikter. Inte rädd för att sticka ut hakan. Orädd - men utan att vara våghalsig eller dumdristig. Dock driftig och tar för sig. Inga fegisar här inte! Ja, det var nog det hela...
21 Things I want in a Lover med Alanis Morissette;
"Do you derive joy from diving in and seeing that
Loving someone can actually feel like freedom?
Are you funny and self-deprecating, like adventure, and have many formed opinions?
[...]
I'm in no hurry; I could wait forever
I'm in no rush 'cause I like being solo
There are no worries and certainly no pressure
In the meantime, I'll live like there's no tomorrow
[...]
These are 21 things that I want in a lover
Not necessarily needs but qualities that I prefer
I figure I can describe it since I have a choice in the matter
These are 21 things I choose to choose in a lover"
__________________________________________________________________________________
2024-10-27
När jag var barn, och pappa inte var hemma, så brukade mamma och jag helt enkelt knuffa allt som stod på bordet åt sidan så vi fick halva bordet tomt så vi kunde äta middag. Och det gjorde vi - dag; efter dag; efter dag. (Dock aldrig när pappa var hemma.)
Det är ungefär så jag gjort också, den senaste tiden. Varje dag knuffar jag sakerna framför mig, puffar dem en liten, liten bit längre bort varje dag. En liten, liten bit närmare kanten varje dag.
Nu är den tomma ytan ganska liten. Det finns inte så mycket mer plats att knuffa nånting på. Och allting står farligt nära kanten.
...
Det är helt sjukt hur allting, riktigt på riktigt, händer på samma gång.
Ytterligare ett dödsbud nyligen, och ännu en harbinger of death senast idag... Själv befinner jag mig i ett vacuum och tar inget steg åt någotdera håll, varken framåt eller bakåt. Kanske sidledes, för att finta...?
...
Ute rasar stormen. Mammas rosor (Peace, lite ironiskt nog) klöser sina taggar mot glaset medan regnet piskar mot fönsterrutan.
Som vanligt blir jag kall och brinner alldeles klart [ni som fattar, ni fattar]. Skygglapparna sätts på, autopiloten går igång, det eviga leendet på plats - men når det ögonen, det är frågan?
Den här låten är makalös. Jag tänker på min mamma, jag tänker på mina döttrar - och jag tänker på någon annan. Ibland är livet svårt.
Run med Snow Patrol:
"And I can barely look at you
But every single time I do
I know we'll make it anywhere
Away from here
[...]
Light up, light upAs if you have a choiceEven if you cannot hear my voiceI'll be right beside you, dear
[...]
Have heart, my dear
We're bound to be afraid
Even if it's just for a few days
Making up for all this mess"
__________________________________________________________________________________
2024-10-18
"Tänker hon inte skriva nånting om det som verkligen räknas?" kanske en del tänker.
Men jo. I sinom tid.
Har insett att vissa saker kräver lång processtid. Vissa saker har jag insett att inte ens är klara efter över 10 år...
Jag hänger med fingertopparna över tangenterna, men nej, det vill sig inte. Biter mig i läppen, kisar mot skärmen, ser ord formas - men nej.
Ni får helt enkelt vänta.
[...]
Lyssnar på en galen mix av musik; alla extremer på en gång - humöret växlar från timme till timme. Från djupaste hopplöshet till ljuvaste förväntan. Tvekan, ifrågasättande, misstro, rädsla, förtvivlan till skräckblandad förtjusning.
Och - i botten en tjockt lager av sorg.
Very weird.
Very conflicting.
[...]
Vi tar en låt som är lite av allt möjligt. Verkligen riktigt bra - de där kanadickerna, de kan de!
[Tack J för musiktipset en gång för länge sen...]
Age of Anxiety 1 med Arcade Fire:
"It's the age of doubt
And I doubt we'll figure it out
Is it you or is it me?
The age of anxiety
Are you talking to me?
[...]
When I look at you, I see what you want me to
See what you want me to
When you look at me, you see what I want you to see
What I want you to see
In the age of living, in the age of living, in the age of-
In the age of living, in the age of living, in the age of-
It's a maze (it's a maze) of mirrors (of mirrors)
It's a hologram of a ghost
And you can't quite touch it
Which is how it hurts us the most
So we keep it all inside (inside)
And hide it deep in a drawer
Say your prayers tonight"
__________________________________________________________________________________
2024-10-09
Det är rörigt. Det finns nog inget bättre sätt att beskriva det.
En vacker dag kommer jag att ha distans och se allting klart - men vi är inte riktigt där ännu.
[...]
Häromdagen var det dock en fantastisk höstmorgon - stiltje, värme i luften trots oktobers inträde. Strålande varmt solljus som fick trädens höstlöv att glöda i det tidiga morgonljuset. När jag svängde bilen ut från skolan fick jag en epiphany; Om exakt ett år så kommer allt det här vara över. Om exakt ett år kommer allting att vara bra. Då har alla bitarna landat på rätt plats. Och vi lever våra nya, komplett annorlunda, liv - och all is well.
Och jag fylldes av tillförsikt.
...Jag tror inte direkt på kommunikéer från andra sidan, men det var en så stark känsla av insikt att jag nog inte kommer bortse från den. Om ett år - är vi på plats i våra nya liv då? Hoppas. Det borde inte vara omöjligt? Alla tecken tyder på det, iaf. Just nu går det dock inte att göra så mycket. Vi väntar - och avvaktar. Åtm ett tag till.
[...]
En riktigt fin låt till det. :)
All med Snow Patrol:
"This is not a love song
I'm just checking that your light's still on
[...]
It wasn't that I wasn't feeling anything
More like feeling everything at once
So I guess this is a love song after all
I think I might have lied before, I don't recall"
__________________________________________________________________________________
2024-10-03
Nostalgisk idag. Mycket vatten under broarna, men ändå... tänk om... nåväl.
[...]
Det är mycket ni inte vet. Eller en del av er vet, men de flesta inte. Det är så det måste vara.
En dag kommer det att bli för mycket. Jag vet det. En dag kommer kraschen.. Hårt.
"But it is not this day!"
(...ni känner väl igen Aragorns citat när ni hör det? Tänkte väl det. :)
[...]
Har jag spelat denna förut? Skit samma. Den är lika jävla fin fortfarande.
Sista sången med Kent:
"Det skulle bli en kylig natt
Det skulle bli ett långsamt fall
Och du log genom fräknarna
Med tårar i ögonen
Allt fanns i ögonen
Allt finns i ögonen
[...[
Det kommer bli en kylig natt
Det kommer bli en ensam natt
Men jag skulle inte ändra nåt
Även om jag vetat att det här var
Den sista gången sista
Gången vi sågs
Sista sången sista
Sången du får
[...]
The stars are up
One fell down
And flew away
Flew away"
[Tänk att vi var där! Herregud. Så meta det blir på en gång.]
___________________________________________________________________________________
2024-09-27
Idag drog jag i handbromsen totalt. Trött. Orkar inte. Vill inte. Tänker inte.
Eller - tänker för mycket, och för svårt. Gör allting svårt för mig själv, svårare än det behöver vara. Inte krångligt, bara... svårt.
"Det är lite mycket nu" brukar man ju säga, men ja, det har varit lite mycket nu, typ det senaste kvartalet. Mycket har hänt de senaste månaderna. På gott och ont.
Men det har varit mkt hela det senaste halvåret. Och det senaste året. Eller kanske är det de senaste 6 åren som spökar? Eller rentav de senaste 12 åren...?
Eller... de senaste... 23... åren...?
Allt samlar sig på hög och mitt i allt blir det mycket att bära. Skulle nog behöva lite TLC for my soul, för att parafrasera Texas. Hur nu det skulle kunna ske.
Street Spirits (Fade away) med Radiohead:
"This machine will, will not communicate
These thoughts and the strain I am under
Be a world child, form a circle
Before we all go under
And fade out again
And fade out again
[...]
I can feel death, can see its beady eyes
All these things into position
All these things we'll one day swallow whole
And fade out again
And fade out again
Immerse your soul in love
Immerse your soul in love"
__________________________________________________________________________________
2024-09-26
Jag är lite... aloof...? idag.
Vi har varit igenom det här förut, visserligen inte precis det här, men nästintill.
Börjar känna mig luttrad, lite avtrubbad - och trött.
Utled. Missnöjt frustrerad.
Speciellt trött på att så lite går att styra från golvet, vilket ju är helt som det väl egentligen ska vara, hierarkiskt sett. Men de som är högre upp går å andra sidan en efter en till stupstocken, och där vill man ju verkligen inte heller vara.
...Känner mest ren lättnad över att jag fattade rätt beslut då för många år sen - annars hade man varit ett huvud kortare idag...
...
Annars är jag ganska tom och lite ledsen.
Vi samtalar mkt, inte vanligt prat, utan riktiga samtal.
Det var länge sen sist, men till stor hjälp.
"Du vet att det kommer bli bra, det blir det ju alltid. Du har ju gjort det här förut" säger R.
"Jo" mumlar jag
"Och det är samma sak varje gång, du tänker att det kommer att bli så förfärligt, men sen så ordnar det sig. Allting ordnar sig alltid för dig."
"..."
"...för du hittar alltid fantastiska människor. DU hittar fantastiska människor. Eller rättare sagt - du tar fram det fantastiska i andra människor. Bara inte i mig" [sagt med sardoniskt, självironiskt skratt] "... för av 10 personer hittar du alltid åtminstone 5 som du älskar. Eller hur?"
Jo, han har ju rätt i det.
Men jag känner mig ändå tom och trött nu.
Exit Music (For a film) med Radiohead:
"Breathe, keep breathing.
Don't lose your nerve.
Breathe, keep breathing.
I can't do this alone.
Sing us a song
a song to keep us warm
There's such a chill
such a chill"
_________________________________________________________________________________
2024-09-19
Det här är inte lätt.
Det här är inte enkelt.
Var det nån som trodde det?
...å andra sidan är det både enklare och lättare än någon hade kunnat tro.
"You know nothing, Jon Snow", för att citera Ygritte. ;)
Nuff said.
...
Detta är mellan oss, ok? Jag kanske väljer att skriva, men det är för min skull, inte för någon annan, ok?
...
Just nu skimrar det döende dagsljuset över himlen och världen visar sig från sin absolut bästa sida. Himlen lyser i honungsguldigt aprikos och sjön reflekterar dess ljus som en spegel. De svarta träden skulle kunna stå i hotfull kontrast, men istället smeker ljuset deras silhuetter så de glöder i det tynande ljuset. Dagens svala bris har lagt sig.
På något sätt fångar den här platsen upp mig, håller mig, vaggar mig till ro, ger mig tillförsikt.
Här är allt som det ska - i en värld där inget är sig likt. Jag inser att jag är starkare än jag trodde. Och allt kommer att bli bra, i den bästa av världar. Sen får ni tro vad ni vill.
I Won´t let you go med Snow Patrol:
"No one can ever follow, no one can ever know
Wind up the spinning top and watch it go
Watch it go never gonna be easy, was it?
You didn't think it'd be so much fun?
The smile comes, despite the danger
Get some, get some
There's something happening here
There's something here that I
Just can't explain i know I'm where I belong
Deep down inside I've known all along
[...]
We laughed until it hurt
(This is what you really want)
And it hurt until we wept
(This is what you asked for)
The dead upon our feet
(This is what you really want)
But there's joy somehow in me
(This is what you asked for)
You're not as strong as I am
You're not as strong as I am
Aah (This is what you really want)
Aah (This what you asked for)
Aah (This is what you really want)
Aah (This what you asked for)"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar