![]() |
| 26e mars |
Förra veckan blev det iaf en ledig dag då jag mellanlandade hemma.
Så vad gör man då en sådan ledig dag?
Man är ute i trädgården, så klart. =)
Vårkrokusen, här 'Pickwick' närmast kameran, har tagit över efter snökrokusen nedanför rosenrabatten.
...och jag hittar gul vårkorkus ('Golden Yellow'?) lite här och var i backen.Dem har jag inte satt. De måste vara spår efter förra ägaren (som älskade gult) som vaknat till liv efter att vi fällt träd och släppt in ljus igen på platser där ljuset varit borta i många, många år...
Vårkörsbärets knoppar blir allt större för varje dag som går. Jag skulle ju tro att det är blomknoppar, men ser inte minsta skymt av rosa ännu. Hm...
Om det är blomknoppar så kommer det att se fantastiskt ut om ett par veckor, om det är bara blad så kommer trädet att få fantastisk tillväxt i år. Win-win, alltså.
Fast jag hoppas mest på blommor, så klart.
Småkrypen har också vaknat nu.Numera gillar jag spindlar, åtminstone i teorin. Sen i praktiken kan jag ju fortfarande freaka ut om jag hittar en sån här krabat i mitt hår - men så länge de sitter prydligt på sin plats (och inte någonstans på mig) så är de helt ok.
På bilden en kärrspindel. En av de största arterna i Sverige.
Arrgh, hade jag vetat att den jagar och äter fiskyngel (!!!) och är rätt så aggressiv så vete f-n om jag varit så nära med kameran...
Första julrosen har öppnat sin väna klocka.... ¨
I växthuset blommade de botaniska irisarna, Iris reticulata för fullt... Det gick snabbt!De hamnade rätt så omgående på altanen istället, så vi kan ha glädje av dem lite längre och dessutom kunna se dem från köket.
Eller, who am I kidding, det är bara jag som ser dem. Även om de är absolut självlysande med sin knallblåa färg så behövde jag ändå peka ut dem för R när han kom hem för att han skulle se dem. Jaja...
Nektarinen är bara dagar från att slå ut sina blommor...
På väg ner mot tomtens sydvästra hörn speglar sig grästuvorna i dikets grumliga vatten.Jag rådbråkar min hjärna, men kan inte minnas vad den här typen av grästuvor kallas. Men jag har för mig att de uppstår lite på samma sätt som när tjälen lyfter upp stenar, men baske mig att jag inte minns. (Förmodligen var jag mer upptagen med att slå ihjäl mygg än att lyssna uppmärksamt på just den botanikföreläsningen ute i ett kärr nånstans i Uppland...)
Nu har tibasten slagit ut sina blommor.Den är så gudomligt fin och överraskande där den står i allt brunt fjolårsrassel med några få blyga blåsippor vid sina fötter. Och doften är fantastisk.
Men - man kan inte gå runt och dofta på blommor hela tiden heller.
En trädgård gräver lixom inte sig själv som somliga tror, utan lite möda får man allt lägga ner.
![]() |
| 26e mars, rosenrabatten före... |
Allt rassel från gamla perenner ska tas bort, väck med eventuella ogräs (inte så farligt här, mest bergklinten som måste hållas i schack eftersom den har en tendens att ta över allt bara man låter den).
Jag beskär rosorna (fast ja, det är för tidigt, men vips är det för sent), lägger sen på hönsgödsel (typ 3dl per kvadrat, så det går åt några liter) och sen myllar jag ner hönsgödslet med naturgödsel.
![]() |
| Rosenrabatten efter. |
Väl inne igen efter några timmar så skolar jag om alla chilisar och paprikor och sår om de tomater som inte velat gro. Under tiden kör jag några tvättmaskiner och funderar på packningen. Men eftersom tiden inte räcker till så blir det panikpackning på morgonen innan avresan. Det funkar det med...





Inga kommentarer:
Skicka en kommentar