Drömmar om glass i det kyliga vårregnet

Ibland vill jag bara kura ihop mig på nån varm, mjuk och skön plats och sova bort hela dan. Precis som Tigris på bilden intill. Hon kan baske mig snooza bort en hel dag, helt utan bekymmer. Och det vill jag också. En hel vecka, tack.

För därute har våren stannat i steget. Regnet bara öser ner, idag igen, och ska fortsätta göra det i en vecka till. Ganska exakt 3,5 grader varmt. Och det blåser. Och är det bara vinden jag hör, eller var det där faktiskt åska? Burr...

Man kommer ju av sig i vårbestyren. Ligger visserligen ganska bra till ändå, tror jag...

Nästan alla tomater är omskolade (iom att jag bytt bort en del och sålt en del så har jag nog "bara" kring 35st kvar nu, men ett gäng ska ju skeppas till min moder också).

Kvar att omskola är alla sorters chili och paprika *liten suck* och de är inte så få. Har inte räknat och vill inte räkna just för tillfället heller...

Broccoli, brysselkål och blomkål har grott fint och huserar numera i växthuset.

Första gänget pelargoner har övernattat ett par nätter i växthuset och klarat sig fint, så resten ska väl få flytta dit vilken dag som helst. Också agapanthusarna och kryddorna från mässan har kommit dit och klarat det galant, även om franska dragonen ser mer än lovligt ledsen ut, men det gjorde den redan innan flytten. Kronärtskockorna också utflyttade. Nästa att få flytta ut är purjolöken...

2a maj, sparrisen 'Rambo' visar sig.

I trädgården står det lite stilla just nu, och tur är väl det.

Första sparrisen tittade upp 2a maj, sorten 'Rambo'. Rambo verkar förstå det här med opålitligt vårväder, för sen de tittade upp har de inte rört sig ur fläcken.

Sorten 'Prima Verde' är däremot inte lika intelligent. Med förtjusning såg jag hur första skottet började ränna i höjden, bara för att ett par dagar senare vara alldeles tilltufsat av kylan... "Skyddas mot vårfrost" läser jag ett par dagar senare på en sparris-odlar-sida, jaha ja.

Egentligen borde vi ju inte skörda redan i år, men jag har bestämt att vi nog tar en första skörd ändå. För i år vill jag äta hemodlad sparris! Så det så! 


Inomhus har jag tagit sticklingar på stevia, ananassalvia och surfinior (även om det är sent och jag tänkte att jag inte skulle, men surfiniorna hade vuxit sig så långa och behövde toppas - och inte kan man väl slänga så fina skott då heller?

Steviorna var tröga som skrutt i början, bara 3 frön grodde och jag trodde länge de inte skulle bli till nånting alls. Men mitt i allt satte de fart, för nån månad sen, och häromdan gick det finemang att ta sticklingar av dem.

Kvar att så inomhus är alla sorters squash, pumpa och gurka.

...och alldeles nyligen vart till slut alla sorters basilika sådda. Kanske lite i senaste laget, men jag har helt enkelt haft vare sig tid eller utrymme för dem tidigare. Basilika är ju en krydda man helt enkelt inte klarar sig utan!

I år blev det 5 sorter - det kanske låter vansinnigt, men det finns en tanke bakom dem allihop. Förutom helt vanlig basilika (till pesto) så valde jag storbladig salladsbasilika (främst till grekisk sallad - mums! - förmodligen sorten 'Mammoth', fast det inte står på påsen) och rödbladig 'Round Midnight' (mest för att den är så snygg).

Bild från Impecta.

Utöver dem så testar jag storbladig thaibasilika 'Thai Magic' - främst till thaimat och wok, men också för att den är så himla fin!

Man kan faktiskt ha den som ren prydnadsväxt, om andan faller på.

Har odlat thaibasilikor förut, men inte denna storbladiga variant - ska bli kul att testa!

Bild från Impecta.

Årets största kulinariska experiment är vaniljbasilikan 'Vanilla Spice'. För en gångs skull en odling som sambon är något intresserad av...

Han kom ju hem med en heavy-duty glassmaskin här i vintras - nyårspresent, har jag för mig? Och jag älskar ju glass. Men det är inte överdrivet nyttigt för figuren...

[När jag jobbade på Åland stod det ofta en glasskiosk precis intill oss på Torggatan. Ingmans glass. Ooohh. Inget på svenska sidan går upp emot det. Och jag åt glass. Till typ frukost, lunch och middag. Inte direkt superhälsosamt.]

Men nu då, med denna busligt behändiga maskin i köket, så kan man ju göra glass precis hela tiden. Samtidigt som vi ju försöker köra lite lchf där mellan varven, så grunden i receptet är ägg och grädde. Och det är ju så sett helt ok. Men sockret, det där förbaskade sockret, jag kommer inte ifrån att glassen bara smakar frusen grädde om man inte har i nåt sött! Och aspartam i all ära, men det är ingen större fröjd att proppa sig full med sån skit heller...

Så vad är då planen? Jo. Hemodlad stevia och vaniljbasilika i den hemgjorda glassen. Skulle inte det kunna bli bra, så säg? Återkommer med utvärdering och recept så snart jag har besked. Än så länge har basilikan ju inte ens grott...