Jag förstår inte riktigt vart september tog vägen.
Det började ju bra, med fint väder och en massa positiv energi. Sen kom ryggvärken och sjukskrivningen och sen gick det bara utför, känns det som. Vilket ledde till att inget tungt eller nyskapande blev gjort alls. Istället traskade jag omkring hemma med ett gäng katter kring fötterna - de var hellyckliga över att slippa vara ensamma men deras matte var ganska miserabel till sinnes.
 |
| 10e september |
Skönt var i alla fall det vackra vädret, som gjorde att mycket i växtväg hann bli så fint som det sällan annars hinner bli en vanlig, ruggig, svensk höst.
Jag är ju lite bortskämd med de varma åländska höstarna (vattnet runtomkring kobbarna fungerar som en värmedepå som gör att höstklimatet blir helt annorlunda...) men i år var det nästan lika vackert hos oss som hos mina föräldrar.
Min Blåvinge,
Clerodendrum myricoides 'Ugandense', började nu slå ut sina blommor i vad som lovade bli ett otroligt överflöd.
 |
| Tess - så söt och rar, men skenet bedrar... |
Tesla nyttjar alla tillfällen att njuta i minsta gnutta sol hon kan hitta. Jag kommer osökt att tänka på Bo Kaspers "Hon är så söt när hon sover" - för när hon däremot är vaken så kan hon ha samma temperament som sin matte och vara en riktig Häxan Surtant... ;)
Men det ser man inte minsta spår av när hon njuter godan ro i solskenet...
 |
| 11e september |
Den här tiden på året orkar solen knappt visa sig ovanför trädtopparna i söder.
Därav denna starka lust att öppna upp och åtminstone få bort granarna och släppa in mer ljus...
[Och snart är det kanske rentav möjligt att få göra det. Håll tummarna nu att allting går enligt plan...]
Men jag älskar ljuset här.
Och de stora lövträden...
 |
| 11e september |
Oro i luften.
Förändring.
Jag tycker om väder. Och jag tycker om oväder - bara någon minut senare så brakade hela h-lvetet loss med ösregn och åskstorm...
Då är det skönt att sätta sig inne vid öppna spisen och lyssna på det stillsamma spraket från elden medan åskan mullrar där ute.
 |
| Tess och Copy |
Tesla och Copernicus tillsammans är en duo vi ser ganska sällan.
Att de alls kan samsas är ytterst sällsynt, och då i regel med bara knappt bibehållen fred...
Det räcker med en felaktig blick från Copy för att Tess ska fräsa till och bita honom i örat.
Bara utifall att.
Man vet ju aldrig vad han kan hitta på? Och då måste hon ju visa vem som bestämmer.
 |
| 16e september |
Nu börjar de första valnötterna trilla ner.
Nånstans läser jag att de är mogna först då det yttre höljet spricker (som med kastanjer) men det måste nog gälla äkta valnöt det, för de här visar inte minst tecken till att vilja spricka.
En dag har mitt i allt hälften trillat i backen. Då gör jag slag i saken
och plockar ner också de som sitter kvar i trädet.
Lite drygt 100st
vart det, inte så illa!
Medan jag plockar nötterna märker jag en oväntat god doft runtomkring mig. "Precis som katsura", tänker jag förvirrat innan jag inser att det måste vara valnötens höstgula blad som doftar.
Hade jag ingen aning om!
 |
| 17e september |
Nötterna befrias sen enkelt från sitt hölje, men ganska missfärgad blir man allt om händerna...

Sen slänger jag in dem på torkning i ugnen på 50
°C med luckan på glänt och varmluften igång.
Några timmar tar det innan de torkat tillräckligt för att lagras.
Smaken? Jodå, de är mycket goda som färska, men h-lvetiskt svåra att bryta sig in i. Få se om det ändrar sig efter lagringen...


Tigris är en riktig kelgris.
Helst vill hon bara ligga i famnen mest hela tiden.
Och när hon inte ligger i famnen står hon oroligt mellan mina fötter och kväker att hon vill bli upplyft.
Ja, "kväker", för hon kan knappt jama som en vanlig katt.


Jag tar med mig Tess ut i skogen för att få tiden att gå när ryggen krånglar.
Det är nästan omöjligt att tänka sig att den här underbara miljön snart är ett minne blott. Men skogen bakom huset är 100 år och med andra ord definitivt avverkningsbar.
F-n.
Jag skördar tomater och tar vara på frön på samma gång.
Tycker mitt påfund var ganska listigt - lägger man ut fröna på kaffefilter på det här sättet så torkar de dels riktigt bra och samtidigt kan man ju skriva sortnamnet på filtret.
Fiffigt, huh?

Copy älskar vårt pilträd.
Han ska absolut ut på de allra tunnaste grenarna och sen blir han häpen när de inte bär honom.
Han är däremot kvick som en ål i vatten och nästan omöjlig att fånga på bild...

Han följer också med mig på turer i skogen.
Men nån svamp-letar-katt kommer han aldrig att bli...
 |
| Före. |
 |
| Efter. Mycket varsam beskärning. |
Så är det dags att beskära lite träd.
Valnöten hyfsar vi bara till lite lätt för att få en snyggare form.
Med tiden kommer jag nog att vilja sätta en markspot nedanför stammen så hela trädet lyser upp i höstmörkret!
Valnötsträd har ju en fantastisk arkitektonisk form, så det är ju bara dumt att inte ta tillvara den.
 |
| Före |
Vi är i valet och kvalet om äppelträdet nere vid grönsakslandet ska få vara kvar eller inte. Vi vet inte ens vad det är för sort, för det har inte gett någon frukt. Sambon säger bort med rasket, men jag har svårt att ta bort något utan att ge det en chans först. Så det gör vi.
Det är illa angripet av kräfta och alldeles förvuxet.
 |
Efter.
Beskärningen är inte färdig, men man kan inte ta allt på en gång.
Det blir för traumatiskt för trädet. |
Men det går faktiskt att få fram en ganska hygglig korgform genom att kapa toppen/topparna och sen glesa rejält bland grenarna.
Det är inte jag som beskär den här gången.
Jag kan knappt röra mig de här dagarna så jag står bredvid och ger order. Är väldigt tacksam för att jag har en så lyhörd och förstående sambo och att det faktiskt går så smidigt som det gör.
 |
| 21a september |
Så börjar skäggbusken blomma.
Otrolig blå färg på blommorna!
Den jag satte förra sommaren klarade ju inte vintern, men den här gången går det kanske vägen?
 |
| 22a september |
I det blivande woodlandet har det spirat en del sly och en del av det vi röjde i vintras blev aldrig helt färdigt åtgärdat...
Så kan man ju inte ha det! Vi startar en brasa och röjer lite.
Ett par småträd åker ner, lite döda grenar tas ner.
Det är otroligt hur liten insats som ibland behövs för att få ett fint resultat!
Vad jag gör? Jag vaktar brasan. Ibland petar jag till nån pinne.
Jag hatar att vara sjuk.

Bakom stocken (till höger i bild) har jag min plantering med cypripedium och olika sorters vitsippor.
Bilder kommer nästa vår när/om de blommar. Inte mycket att fota i dagsläget eftersom både orkidéer och sippor var typ nedvissnade när jag satte dem.
Ibland känns det ju helt vansinnigt att betala runt hundringen för vad som ser ut som en tom kruka, men bara man vet vad man gör så.. ;)
 |
| 22a september |
Nätterna blir allt kallare.
Mitt i allt är det frost i luften fast solen just gått ner, och jag får himla brått att släpa in Blåvingen, alla citrusar, palmerna och allt det andra som stått på altanen.
Lite i sista stund, men inget tog stryk!

Tigris är väldigt söt, men världens mest intelligenta katta är hon inte.
När vi hängt upp fågelmataren i äppelträdet så parkerar hon sig med självklarhet på grenen ovanför.
 |
| Jag anar en baktanke här... |
Vad tror hon - att stekta sparvar ska flyga in i munnen på henne?
Fullt så dumdristiga är inte våra talgoxar som vid det här laget är synnerligen vana vid våra fyrbenta mordmaskiner...
 |
| 27e september |
Jag tar in löken som vilat ute på tork.
På tok för sent, yes, I know.
Men otroligt nog verkar de inte ha tagit skada trots frosten, men det är definitivt mer av tur än skicklighet från min sida....

Solrosorna börjar visa att de inte trivs med de kalla temperaturerna.
Jag tar tillvara de färdiga frökakorna och lägger dem på tork till fåglarna, men de solrosor som fortfarande är i knopp och blom hamnar i Höganäs-kruset istället.
Ibland behövs det inte så mycket för att man ska känna sig rik.
...inte rik på pengar, men i livskvalitet.