onsdag 25 september 2013

Semesterutflykter 2013

Men... inte tillbringade vi väl hela semestern med att bara påta i trädgården och sitta och glo i skogen? Nej, tack och lov inte helt och hållet... ;)

Besök på Bakluckeloppisen i Norrskedika är ju nånting man bara måste hinna med. Det här året blev det bara 2 besök, men synnerligen givande sådana. Ni som känner mig väl vet ju att jag samlar Lang-deckare (vilket inte är så lätt eftersom de är slut hos förlagen och inte har tryckts på många år) men det här året fick jag nästan full pott och saknar bara ett fåtal titlar nu!  Och så fick vi tag på en massa andra bra grejor, som vi inte visste att vi behövde...

Absolut strålande!

Middag och lunch måste man ju avnjuta några gånger i Öregrund, närmare hem än så har jag svårt att komma på svenska sidan...

Östhammar är också en sån mysig stad man måste passa på att besöka. Nya Sjötorget blev riktigt fint - även om det känns som att turisterna inte riktigt hittat hit ännu.

Ett smultronställe av rang är Kina Thai ute vid campingen. Inte det minsta flashigt, men oh så gott! Att sitta utomhus och bara glo på folk och snacka bort en hel sommarkväll kan absolut rekommenderas.

Sen vart det ju en pool införskaffad. Att vattnet i vår brunn skulle ta slut så att vi var tvungna att välja mellan 'fylla pool', 'vattna växter' och 'ha dricksvatten' var junte riktigt vad vi hade räknat med...

Men ett annat år ska poolen vara uppe och i skick i god tid till semestern! För flyta runt på luftmadrass i klordoftande bikini är verkligen hur himla najs som helst...







Lite rundresande hann vi också med - Sigtuna, Antroposoferna i Järna, middag i Trosa...

Besök i Borlänge och Söderhamn blev det också... 

I Söderhamn blev jag riktigt förtjust i Strykjärnsparken som ligger mellan gågatan Köpmangatan och Norra Hamngatan vid ån. Här fick jag en sån otrolig längtan till Paris - samtidigt som det kändes som jag varit just där förut, riktig déjà vu! Måste vara det glob-formade konstverket 'Neptunus' som osökt får mig att associera till Parc de la Villette... Ibland behöver man alltså inte åka så långt för att få en känsla av kontinenten! Den här parken inramas iaf av stiliga pyramidalmar (Ulmus glabra 'Exoniensis').

Oscarsborg.
Blev också tok-kär i Oscarsborg... Kan inte jag få ett sånt litet torn här på tomten, snäälla?









 
Besök hos några konkurrenter blev det ju också...

Zetas, Ulriksdal, Trädgårn i Söderfors, Mobackes i Borlänge. Så kul att jämföra med ens egen vardag!


Självplocket på Ulriksdal är ju inte så illa! Tänk så mkt galna idéer och tokiga infall man går och får från såna här besök... 





Och även om trädgård och växter hör till mitt dagliga arbete så blev det ju ändå en hel del shopping också...

Men några ting hamnade faktiskt på min 'drägel-lista' istället för i kundkorgen:


Flikbladig klibbal, Alnus glutinosa 'Imperialis'. Är inte helt hundra på hur den skiljer sig från den flikbladiga gråalen, Alnus incana 'Laciniata', men ett är säkert: busligt snygga är de båda två...
 Flikbladig solfjäderslönn, Acer japonicum 'Vitifolium'. Ooohhh...
Honungsbuske, Melianthus major. Inte härdig, men det känns som att den skulle passa väldans fint in med mina medelhavsväxter...

Dubbelblommande trädgårdshortensia, Hydrangea macrophylla, kanske från Double Delights-serien? Yummy.

En sak som ändå, till slut, har kommit med tiden, är insikten att man inte måste ha allting på en gång.

Men det är klart, när det sista exemplaret fylld blodört Sanguinaria canadensis 'Multiplex' står där alldeles ensam på plantskolebordet så slår ju det stora Begäret till. Den här gången var jag så duktig att jag kom hela vägen ut till bilen med alla andra inköp - men när sambon skulle greja något med bilen innan vi kunde åka vidare - ja, då släppte ju självbehärskningen och jag formligen studsade in igen för att komma ut igen en växt rikare och många penningar fattigare... Bildbevis kommer iaf nästa vår om jag lyckas få den att blomma!

måndag 23 september 2013

Skördetider 2013

Som man sår får man skörda, heter det ju. Och det fick vi minsann göra i år! Fasen vad det vuxit, blommat och gett utdelning överallt - och ändå har jag knappt hunnit med någon regelbunden vattning eller rensning. Eller gett någon näring... Det är ju fördelen med lerjordar - de är fantastiska på att behålla fukten och deras naturliga näringsinnehåll går inte av för hackor. Speciellt när jorden legat obrukad under så pass många år så har jordens näringsdepåer hunnit fyllas på.

Det enda jag gjort rent generellt för alla växter är grundgödsling i början på maj med hönsgödsel. Oftast har jag blandat planteringsjord med den befintliga jorden vid sådd eller utplantering och slutligen lagt ett lager gräsklipp på hela landet. C'est tout! (...eller ok, hann med att göra ett par hinkar nässelvatten också, men det räckte definitivt inte till alla växter...)

Om det gått någon förbi så försöker jag ju odla helt ekologiskt. I år hann jag inte ens fundera på att göra vare sig vitlöks- eller såpvatten; löss och annan ohyra fick fröjdas bäst de ville - och några större problem har jag inte haft! Förutom med alla kålväxter som rapsvivlarna mumsade i sig totalt. Suck. Men några kålfjärilar har jag å andra sidan inte sett till! Men skam den som ger sig, jag vill inte odla under fiberdukar...

6e juli
Jag försöker välja växter som ska vara tilltalande också för ögat medan de växer och inte bara ge skörd. En sån som jag föll för redan i vintras var bondbönan 'Red Epicure' med sina raffiga blommor i  svart-vitt...




6e juli
Potatis väljer jag däremot helt efter smaken och när de är klara för skörd. Till midsommar var ju 'Minerva' färdig utan problem, och någon vecka in i juli började också 'Asterix' blomma. Är jag helknäpp som tycker att ett blommande potatisland är vackert?

6e juli
De 'Asterix' som jag hittade kvar i matkällaren blev ju också satta nån vecka efter de andra. De började följaktligen också blomma någon vecka efter de andra. Den tillfredsställelse man får när man sår något man själv tagit utsäde till - och det i sin tur gror, växer och frodas och till sist ger skörd - den känslan är fantastisk.
6e juli
'Minerva' har varit helt makalös i år. Ganska få knölar under varje stånd, men vilka knölar! 
Ärligt talat har jag inte hunnit testa att skörda mer än just 'Minerva' i år - än så länge. I vårt hushåll är vi nämligen bara en (1) person som äter potatis. Och, ehm, med det i åtanke har jag ju satt på tok för mkt. Ooops....


När det blev dags för semester blev det skördar av ett lite annat slag. Något som är fantastiskt gott är att klyfta hemodlade jordgubbar och slänga dem i lämplig dryck... Jag gör gärna en eftermiddagsdrink med hälften gott vitt vin och hälften Schweppes tonic. Den funkar mitt på dan också, men om man ska hålla på och jobba i trädgården samtidigt så är det nog smartast att byta ut vinet mot hemgjord flädersaft (med mycket citronsmak) + is och tonic. Wunderbar!




14e juli
Nu börjar också björnbäret  blomma. Jag har sorten 'Thornless Evergreen' (Rubus laciniatus), dels har den vackra blad men den är ju också taggfri, vilket ju är välkommet.

Den här stackars plantan har överlevt flera år i stan (med knappt nöd) och ifjol lovade den att för första gången ge ordentligt med bär - men så var vi ju tvungna att flytta den, och det gillade den inte alls. Den svarade med att dö ned nästan helt till marken. Men i år har den däremot tagit ny fart, och jag kan inte klaga på vare sig tillväxt eller blomvillighet...






26e juli
Till slut börjar också sockerärterna blomma. Jag brukar ha sorten 'Gigante Suizzero' och sambon är alltid lika skeptisk till att jag är säker på att det är en sockerärt, är det säkert att det inte är luktärter? För blommorna är riktigt fina.


26e juli
Så börjar kronärtskockorna titta fram! Att de bara kostar en tia styck på Ica är inget jag vill tänka på (speciellt inte när jag tänker på allt arbete som ligger bakom dessa läckerheter) men det du köper i mataffären kan inte på något sätt jämföras med det som vuxit i den egna grönsakstäppan. Hemodlade kronärtskockor är gudomligt goda. Så är det bara. Jag har sorten 'Green Globe' - det finns en mikroskopisk chans att få dem att övervintra och man vet ju aldrig...


2a augusti
Sen är det hög tid att gallra morötterna! Jag sådde sent, och därav blir det sen skörd...
I år blev det sorten 'Ulyses'. Tack och lov lyckades jag så fröna något glesare än i vanliga fall, så det gick finemang att vänta med gallringen tills det faktiskt fanns något ätbart därunder...

Inspirerad av Tareq lämnar jag också några centimeter blast kvar innan de hamnar i lättsaltat vatten någon enstaka minut. I med en klick smör bara så är de kalas till grillat!

2a augusti
På jobbet bjöds vi på hemplockade körsbär redan innan jag gick på semester, men själv fick jag snällt vänta till augusti innan mina körsbär behagade mogna. Men de var väntan värd - oooh så goda!




Vårt träd är så högt (och jag så höjdrädd) att jag gladeligen låter fåglarna njuta av allt som jag inte kan nå. Det innebär att fåglarna får 9 tiondelar av skörden, men vad fasen...


4e augusti
Så börjar bondbönorna mogna så smått. Jag läser i allehanda böcker och kikar på allehanda forum men blir bara lite klokare när det gäller skördetid, och hur länge de ska förvällas... De här är definitivt inte mogna, men det ska gå utmärkt att skörda nu, enligt vad jag kan läsa mig till. Så det gör jag. Själva bönorna är små och gröna, några få skiftar i rosa, men smaken är kalasfin. Nötig och god. Surprise surpise gott till grillat... (allt är gott att grilla, och allt är gott till grillat, eller hur?)

14e augusti
Inne i växthuset exploderar det av växtkraft.

Ja kära nån.

Det är faktiskt inte bra - det är för tätt, växterna får inte luft och ljus, det blir för fuktigt...



Och när jag väl börjar klippa tomaterna luftigare inser jag att jag är hysteriskt allergisk mot deras bladsaft. (Ni skulle sett min arm, såg ut som en rejäl brännskada.. Förbaskat svårläkt dessutom.) Tja, Solanin är ju ett redigt gift, såå...


Slanggurkorna kan jag inte klaga det minsta på. Speciellt den plantan som växer i bakkant ger fantastiskt med gurkor. Så många att vi inte hinner med att skörda - så när vi väl plockar in dem är de nog för stora för att uppfylla EU-kraven. Det ni!

'Louisa', som den här sorten heter, blir det definitivt nästa år också.










Samtidigt börjar auberginerna blomma, köpeplantorna 'Madonna' är först ut.

Det känns hårt, men man bör knipsa bort första knoppen då den kommer, då får man snabbare fler auberginer - annars satsar plantan helhjärtat bara på den första frukten. Suck. Det bär emot att ta fram saxen...


Tomaterna börjar ju få fina frukter nu, men det tar tid innan de mognar. 'Tigerella', som syns på bilden, är en av mina absoluta favoriter, den smaken är fantastisk. Vacker dessutom med sina gröna ränder.













Vindruvan 'Himrod', som min mor kickade ut i våras, trivs fint med att ha fått flytta in i växthuset!

På Åland fick den växa på friland, men hos oss i Uppland rekommenderas absolut växthus.

14e augusti
Valnöten börjar få fina fruktställningar! Och riktigt många! Hussäljarna sade att den var kanadensisk - och när jag googlat lite snabbt så skulle jag tro att det innebär att det bör vara en Juglans cinerea, alltså en grå valnöt. Min moder har ju frösådda småplantor av manchurisk valnöt på gång - och de bladen ser helt annorlunda ut. Men jag är inte helt säker, och man ska aldrig jämföra juvenila blad/växter med uppvuxna exemplar, för de skiljer sig ju alltsomoftast åt. Inte lätt det här...

14e augusti
Nu börjar också björnbären få bär. Men än så länge är de illande gröna...



Ringblommorna blommar vackert nu - och är dessutom riktigt goda i sallad. Fin lite pepprig smak! Här sorten 'Bronzed Beauty'.

14e augusti

Nu är kronärtkockorna lika stora som i affären! Smaskens!





14e augusti
Fina dvärgbönan 'Purple Queen' blommar vackert!
(Men exakt vem som ska äta själva bönorna hade ingen tänkt på...)

24e augusti
Nu visar sig första auberginen 'Madonna'. De är så vackra!
24e augusti
...och första tomaterna... Här 'Garden Pearl'.


...och nu är blommar alla ringblommor för fullt! Tycker de är riktigt fina runtomkring sockerärternas och squashens pyramider.






Tess med f-n i kroppen bland morötterna...
Vårt yrväder Tesla vet exakt vad hon inte får göra. Och just därför är det så jättekul att göra just det. Som t ex att rulla sig i mattes morötter. Speciellt när matte försöker jaga bort henne och hon tar en sväng upp i äppelträdet, via bondbönorna, mellan rotselleriplantorna och sen tillbaka till morotslandet...

26e augusti
Så mognar de första dvärgbönorna.

"Shit, nu blir jag ju tvungen att äta bönor!" inser jag med viss fasa. Det har jag aldrig gjort förut. Avskyr ju bönor. Men de var ju vackra att jag inte kunde motstå dem...

(Och visst går det att äta bönor. Iaf när de är hemodlade.)
27e augusti
Dags för första skörden dill, här 'Como'.
28e augusti
Nu är alla Transparente Blanche-äpplen uppätna. Oh, vad stora och goda de vart i år! Ett par, tre, fem om dagen lyckades jag stoppa i mig...

Nu börjar nästa sort mogna så smått. Jag är verkligen ingen expert på äpplen, men med tanke på utseende, smak och mognadstid skulle jag gissa på Katja. Men jag vet inte. Riktigt goda när de är mogna (1a-2a veckan i september) är de i alla fall.
10e september
Första björnbäret är moget! Gott! Men riktigt svart ska det vara för att vara sött, annars är det ganska ...friskt... i smaken.

10e september

Och nu blommar solrosorna vackert längst ned i grönsakslandet.  Sorten 'Claret' ger mångfärgade och olikfärgade blommor, som skiftar i allt från så starka färger som på bilden till riktigt bordeaux-röda.

Den sorten valde jag bara för blommornas skull, men klart småfåglarna ska få frön också!

(Hur bär man sig riktigt åt om man vill ta vara på själva fröna - utan skal? Tycker solrosfrön i bröd är hur gott som helst, men man kan ju inte gärna stå och skala alla dessa frön för hand - väl?)


torsdag 19 september 2013

Berget och Muhammed

Om inte Muhammed kunde ta sig till berget, så fick ju berget ta sig till honom eller hur var det? 

Jag vill åka till Japan. Jag vill se körsbärsträden blomma på våren, besöka shinto-helgedomar, se buddhist-tempel, vandra i zen-trädgårdar, delta i te-ceremonier och hela kitet. Men det är absolut hiskeligt dyrt att resa dit. 

Men jag älskar den känsla japanska trädgårdar förmedlar; det upphöjda lugnet och stillheten. De stilrena formerna, de olika nyanserna av grönt, ljudet av rasslande bambu och porlande vatten. De vackra kontrasterna mellan olika blad... Men samtidigt dras jag till den engelska prunkande, överdådiga stilen, där "less is a bore". En stil-clash så god som någon, men om man kan förena de två så blir jag helt salig: stilrent och tjusigt, men samtidigt överdådigt, prunkande och överraskande. Hm, neeh, man ska ju inte ha några alltför små ambitioner inte...

Mot slutet på semestern var det så äntligen dags att börja få ordning på platsen som ska få japansk prägel i min egen tolkning. De är området kring "dammen" - som den här sommaren liknat en wadi snarare än en damm. Med andra ord - inget vatten i den... Men det ska det väl kunna bli bättring på ett annat år!

Men innan jag började gräva och plantera måste sista alen tas bort. Äntligen! 
Röja efter fällt träd var visserligen inte vad någon av oss längtade efter att göra under i semestern i stekande sol, men ibland har man inget val. Och visst gjorde det skillnad få bort det sista åbäket?  

Själva platsen är en utvidgning av den första rabatten jag grävde ifjol. Tyvärr hade jag i färskt minne vilken lera det var här - och hur jag fick slita för ett år sen... Ogräset som ska tas bort här är dessutom till hälften kvickrot, till hälften nässlor. Med inslag av kirskål och fräken. Tjohej.

Att rabatten fått växa igen så kapitalt beror nog mest på mängden nässlor i gräsmattan - när man går barfota har det ju en ganska... avskräckande... effekt. Pavlovs hundar, ni vet?

Hur som haver är det en hel del som ska göras i de här trakterna innan det här området är helt klart. Ohh, ni skulle bara veta vilka planer det finns... Sambon har deklarerat att det är jobb för en minigrävare, och då får jag väl finna mig i det...

Men ok, det är en hel del landscaping som måste göras med minigrävare över hela tomten innan vi är klara, så det här går nog att fixa. Men ett annat år.

Börjar som vanligt med att skala av översta lagret, jag är ganska brutal och tar med stora chunks med jord - dels vill jag vara säker på att alla rötter kommer med, dels behöver vi jorden på annat ställe för att jämna till marken.

Till slut har jag en form som får duga - det är inte färdigt, men det kommer det ju inte att bli i år ändå hur jag än bär mig åt.

Sen placerar jag ut växterna. Jodå, det funkar enligt plan!

Temat här är olika bladformer och färger. Den enda blomfärgen, om någon, är vitt. Visst, gräsen kan ju få vippor, men de räknar jag inte som blommor här.

Det är svårt att veta hur stora - och hur snabbt - just de här växterna blir. Och om alla överlever...

Jag gör som så att jag kör standardavståndet ca 30-40cm för de flesta av dem (de flesta lovar att bli rätt stora) för då kan de få växa ostört åtminstone 3-4 år först, så får jag se hur landet ligger då. T ex kan en brödgran bli 40m hög i sin naturliga miljö och en solfjäderstall kan bli 10-15m hög... Men frågan är ju hur de beter sig här i landet där vi officiellt har zon 4? Hmm...

...Om någon lyckats missa det, så är jag ju zonknäckare av rang. När jag hittar något jag inte kan motstå så kommer det hem - så får övervintringen bli ett senare problem. I den här rabatten, som jag ju redan vet är rejält lerig, löser jag det så här: Jag blandar engelsmännens "grit" (grusblandning) + barkmylla i mängder + planteringsjord + naturell torv med den befintliga jorden. (Torven kan vara lite farlig, i o m att den kan behålla fukten för länge, men jag vill öka mullhalten och sänka pH, så då måste jag ju nästan göra så.) Dessutom upphöjd bädd + stenkistor under de känsligaste växterna.

Rent praktiskt börjar jag med att grepa igenom hela ytan.

Det är tungt och lite besvärligt, för Tigris ska prompt ligga bredvid mig medan jag grepar. Bredvid mig, bakom mig, mellan fötterna eller fötterna.

Helst vill hon dessutom ha en tass på den fot jag har på grepen.










 Besvärliga djur...



Själv tycker hon att hon är helt oemotståndlig där hon ligger och åmar sig i leran, men matte är inte lika förtjust utan blir till slut ganska frustrerad på det hela.




Sambon tycker både jag och katten är stolliga, så mitt i allt gör han processen kort genom att starta jordfräsen istället. ;)

Sen är det dags att jordförbättra hela planteringen enligt ovan beskriven metod. Sen återstår det roliga - plantering! Försöker plantera ytterkanterna först - hade nog nån praktisk baktanke med det, men den minns jag faktiskt inte nu... Sen gräver jag själva stenkistorna för de mest känsliga växterna.

Då börjar man ju med en rejäl grop, ca 60cm djup och minst lika bred. Här blir det två växter som får dela samma kista (åh, låter ju makabert) så gropen blir rätt så långsmal.




Lägger några lager fiberduk i botten (riktig geotextil skulle ju vara att föredra, men man tager vad man haver). Det här lagret förhindrar stenarna från att sjunka in i leran - då skulle ju dräneringen försvinna.

Sedan i med ca 2 skottkärrelass med sten, blandade storlekar, men inte större än kattskallar. Tycker det är så häftigt med återvinning av alla de slag - de här stenarna har jag ju med stor möda fått upp ur grönsakslandet och alla andra rabatter, och vips kommer de till nytta på något annat ställe...

Sen täcker jag stenarna med ytterligare lager av fiberduk, det här lagret förhindrar planteringsjorden från att rasa ned bland stenarna, vilket ju också skulle förstöra dräneringen.



Sen öser jag på med jord och planterar som vanligt. Försöker se till att jorden kring växterna sluttar bort från dem, inte mot. Kring växterna täcker jag med täckbark för att skapa snygg finish och hålla lite fröogräs borta.

Eller - så var det tänkt. Ryggont och sjukskrivning satte lixom stopp för att det här skulle bli helt färdigt, så än så länge är täckbarken bara delvis på plats. Några snygga stenar ska arrangeras på japanskt stuk - men det pallar jag inte heller med att fixa just nu, så än så länge ligger de mest så som de bara råkade hamna i rabatten...


Växterna då? Jodå, här kommer listan:

Acer palmatum 'Atropurpureum, japansk blodlönn
Acer palmatum 'Dissectum' (tror jag), japansk flikbladig lönn
Araucaria araucana, brödgran (överlevt en vinter som krukväxt - borde nog övervintras i växthuset)
Carex dolychostachya 'Kaga-Nishiki', japansk starr
Carex morrowii 'Ice Dance', japansk starr
Carex plantaginea, kämpestarr
Gillenia trifoliata, trebladsspira
Euonymus 'Emerald'n Gold', gulbrokig klätterbenved (från stan)
Hakonechloa macra, hakonegräs
Hakonechloa 'Aureola', gult hakonegräs
Hakonechloa 'Stripe it Rich', variegerat hakonegräs
Hosta 'Patriot', vitbrokig funkia (från stan)
Hosta sieboldiana (från stan)
Lysimachia speciosa 'Autumn Snow', bäcklysing
Miscanthus sinensis 'Rotfeder', japanskt gräs (bott tillfälligt i mammas trädgård)
Molinia caerulea 'Variegata', variegerad blåtåtel (men den får nog lov att flytta)
Mukdenia rossii ’karasuba’, lönnbräcka.
Nandina domestica 'Magical Sunrise' (överlevt en vinter som krukväxt, få se nu...)
Sciadopitys verticillata, solfjäderstall (borde nog övervintras i växthuset första vintern?)
Smilacina racemosa, vipprams (från stan)