2012 - Slutet av maj: fullt ös

Visst är det lustigt hur man ibland bara lyckas överhopa sig med jobb - både sånt som man inte kan komma ifrån och sånt som man helt frivilligt åtar sig...

I maj var det alltså fullt ös hos oss, både på jobbet och hemma.

Först skulle potatisen sättas... Ca 250st potäter som legat på förgroning först i lägenheten och sedan i sommarhuset. Det blev sorterna Early Puritan, Maria och Asterix.

Våra förgrodda sättpotatisar. På tok för många till på tok för lite utrymme...

Jag hade ju räknat på vilket utrymme som skulle behövas, men hur det nu sen riktigt gick till så blev mina beräknade 6 rader potatis 8 rader i slutändan. Och då vart det ju lite trångt för resten av grönsakerna. Ooops... Men, men. 19e maj kom de i backen, hade troligen kunnat sättas någon vecka tidigare (förutsatt att man täcker med flera lager fiberdukar).

Markera ut var raderna slutar, så riskerar du inte att trampa på potatisen innan den kommit upp!

Den grönsak jag verkligen måste få utrymme till var mina sparrisplantor. Älskar sparris. Att odla sparris i vår lera känns som ett lite hopplöst projekt - sparris trivs i varm, lätt, djupt bearbetad, sandig och väldränerad jord. Exakt motsatsen till vad vi har. Hepp.

Hur löser man det då? Jo, så här tänkte jag:

• Välj det soligaste/varmaste läget för sparrisen.
• Skapa en upphöjd bädd (min blev ca 15 cm högre än omgivande land.
• Jordförbättra - jag gjorde det med planteringsjord (snabb, men kortsiktig lösning), barkmylla (håller lite längre) och grus av blandad kornstorlek (influerad av engelsmännens eviga användning av "grit" så nu måste ju jag också testa det).
• Grepa igenom bädden riktigt ordentligt, många varv, se till att jordförbättringen blir ordentligt inarbetad och omfördelad.
• Gräv planteringsgropar och blanda i en liten näve hönsgödsel i botten på gropen. Gör en liten kulle i botten på gropen som sparrisarna kan breda ut rötterna ovanpå
• Plantera sparrisarna med ca en halvmeters avstånd, se upp så plantorna inte kommer för djupt. Jag köpte krukodlade plantor och då sätter man dem lika djupt som de står i krukan.
• Vattna och täck eventuellt med gräsklipp.

...och sedan är det bara att vänta. Några år. Det är absolut no-no att bryta några stjälkar första eller andra året efter plantering. År 3 kan man, eventuellt, om plantorna utvecklats optimalt, skörda någon enstaka stjälk, men först år 4 kan man börja få någon skörd att tala om. Jag återkommer med andra ord 2015 med hur de smakar. ;) På bilden nedan är den upphöjda bädden skapad, nu dags att arbeta in jordförbättringen.

Förberedd sparrisbädd.
 

Plantorna jag inhandlat var 3 stycken Rambo och 3 Prima Verde. Rambo är en tidig sort, medan Prima Verde är medeltidig, med längre fiberhalt. Lär vara finfin i sallader och råkost.

 

Sparrisar på rad!

Sen var det ju problemet med de andra grönsakerna. Jag hade redan en drös kålplantor hemma så ju absolut behövde komma i jorden - men inget grönsaksland att sätta dem i. Hur gör man dårå? Jo, man låter balkonglådor fungera som barnkammare!

Broccoli, brysselkål och kålrabbi.

Medan jag grejade med grönsakerna tog sambon itu med vår.. ehm.. bärodling... vid sommarhuset. Svarta vinbär och hallon hade bildat en veritabel djungel och var inte till fröjd för någon. Fram med röjsågen!

Vildvuxna hallonsnår får sig en omgång.

Nån timme senare är de ett minne blott - om än bara tillfälligt, för de växer snart tillbaka.

Sen avslutade vi dagen med att täcka in allt nyplanterat med fiberduk - flera lager. Den första veckan 3 lager, sedan två, slutligen 1 lager. Allt klarade sig med den här behandlingen!

Frostskydd, ack så nödvändigt.

Dagen därpå var det dags igen. Nu blommade häggarna bakom bagarstugan så fint! Trist nog står de häggarna så tokigt till att de dels riskerar trilla ner på bagarstugan, dels skymmer de utsikten väldeligt och dels skuggas ytan bakom dem så mkt att knappt något annat än lite kirskål trivs där. Med andra ord är de något vi måste åtgärda... Men blommorna är fina!

Hägg i blom.

Nu hade jag ju en knepig triangulär bit kvar mellan potatisen och sparrisen. Vad kunde få rum här? Jo, lök!

Jordförbättrad plätt för löken.

Sen kan man ju inte odla bara en sorts lök, ånej. Det blev silverlök, schalottenlök, rödlök och avlång gullök (avlång eftersom den vanliga tagit slut). Att sätta lök är enkelt, hade jag fått för mig, men i vår jord var det inte fullt så enkelt som jag trodde. Lerjorden sätter liksom P för att något ska vara behändigt. Jag gjorde med andra ord precis så som det heter att man inte ska göra - jag tvingade ner lökarna i jorden med våld. Oh well, upp kom de allihop och resultatet blev bra, men den brutala metoden är inget jag rekommenderar om man bara kan undvika det..

Lökarna satta. Med våld.

För att underlätta framkomligheten, minska behovet av ogräsrensning och på sikt jordförbättra, valde jag att lägga markduk på huvudgångarna och sedan täcka dem med täckbark (och hemgjort träflis). Då slipper man gå i lervällning när det regnar, man slipper rensa ogräs i gångarna och när säsongen är klar river vi bort väven och använder täckbarken som jordförbättring. 3 flugor i en smäll. Snyggt blir det dessutom. =)

Bra gångar i ett grönsaksland är ett måste.

Resten av odlingarna täcker jag med gräsklipp. Ökar fuktigheten, fungerar som skydd mot fröogräs, ger näring och jordförbättring. Sen har jag ju lärt mig tycka att det är vackert.

Nu är grönsakslandet klart!

När vi kommit så här långt kan man ju unna sig att dofta lite på blommorna emellanåt. Här o var i trädgården spirar tulpaner i klara färger. En del kombinationer är riktigt läckra! Jag skulle tippa på att de flesta av dem är Apeldoorn i olika färger.

Här troligen 'Golden Apeldoorn' i ett hav av ormöga.

...och här troligen vanlig 'Apeldoorn' i ett hav av kirskål. Hurra.

Samtidigt har vi fin blomsterprakt inne i stan också. Min fina alpklematis 'Frances Rivis' blommar som aldrig förr och jag har nästan svårt att tänka mig att den inom kort måste grävas upp...

Clematis alpina 'Frances Rivis'.

Ute på landet grönskar kålen i balkonglådorna under fiberduken. Fiberduken kan ligga på också på dagarna, då minskas vattenbehovet de dagar vi inte hinner dit för att titta till allting. Men snart är det lite kris - kålen kan ju inte bo i balkonglåda hela sommaren heller, vart ska den få flytta?!

Kålen växer fint, speciellt med ett lager gräsklipp på som bibehåller fukten i jorden och ger näring under ett täcke av fiberduk.

Nu har våren verkligen kommit till oss. Kring bagarstugan brister allt fler knoppar ut i blom på äppelträden...

Bagarstugan i vårskrud.

Vacker äppelblom!

Sötkörsbäret är inte sämre det heller, skyar av vita blommor slår ut nu och ger hopp om god skörd.

Sötkörsbär, Prunus avium av något slag.

Jag tillbringar någon timme med att bara njuta den här underbara tiden!

Körsbärsblommor!

...och ännu mer körsbärsblom!

 Men andra saker i trädgården är inte lika vackra. Terrassodlingarna, till exempel.

Kirskålsodling?

Här frodas kirskålen och hotar ta över de odlade växterna som kämpar om livhanken: oregano, gräslök, krusmynta, några klätterrosor, några rabattrosor, en klematis, frösådda schersminer, en pion, löjtnantshjärta, dagliljor och lite annat smått och gott...

Vackert? Njae....

Men terrassodlingarna får vänta. Eller rättare sagt, de bestämde själva när det var dags att ta itu med dem...

Det spirar också på annat håll i trädgården. Bland de brända vresrosorna, till exempel..

Vresrosorna vaknar igen...

Så var det sen till slut äntligen dags för oss att få flytta in den 30e maj! Vi tog med katterna, våra datorer och sängen, tände en brasa och sen var vi hemma! =)