Mitt i allt fick jag den där obeskrivliga känslan av att det nog kan bli vår det här året också.
![]() |
| Vägen hem, 8e oktober |
Och det var då jag började komma ihåg att jag ju faktiskt fick en del gjort där på höstens sluttamp.
För hösten blev ju makalöst lång och fin...
Vad var det då jag fick gjort..?

Mitt i oktober stod fortfarande mangolden kvar i landet, så den måste ju skördas! Visserligen lite maskäten, men inte farligt alls. Är rätt så förvånad att den klarade de första frostnätterna så pass bra...
Har å andra sidan för mig att den eventuellt tom kan övervintra i södra delarna av landet, men det är nog inget jag kan räkna med händer här i vår zon IV och den blöta lerjorden...
Och området kring valnöten måste ju fixas till. Det såg lixom bara förfärligt ut...Dessutom blev sambon alltid lika knorrig när han körde gräsklipparen där omkring eftersom han hela tiden riskerade att få en gren i huvudet...
Min lösning var att gräva bort kirskålen i en rundel kring trädet och så fylla på med ny matjord blandat med planteringsjord och sen plantera stora chunks med rödbladig revsuga, Ajuga 'Atropurpurea' runt trädet. Hur bra det faktiskt går - det återstår tyvärr att se. Alla valnötsarter inom släktet Juglans innehåller och utsöndrar nämligen det giftiga ämnet juglon som finns i nedfallna blad, nötter och rötter och förpestar all jord runtomkring ett valnötsträd.
[Ett tips jag hört (men inte testat själv) är att samla ihop valnötsbladen och lägga dem i hög på ställen där man har stora problem med rotogräs (t ex kirskål) så dör de garanterat inom nåt år.]
Hmm. Jo, men alltså. Nu är det ju bara så att min kirskål har riktigt frodats runtomkring valnöten. Och Bourbon-rosorna i buskaget där bakom är kraftiga och finfina. Så hur var det då med giftigheten..? Jag tänker som så att jag ju definitivt kommer att fortsätta ta bort löv och nedfallna nötter (och elda upp dem så de inte kan förpesta komposten eller annan jord). Och om inte revsugan klarar sig så får jag väl fylla rundeln med täckbark då, helt enkelt...
Däremot kunde jag inte avhålla mig från skaffa hem lite dubbelblommande tidlösa, Colchicum, till denna plantering... För min inre blick ser jag nämligen redan de fantastiska rosa näckrosblommorna sväva ovanför revsugans mörkröda glansiga blad. Och jag bara måste testa om det funkar som jag tänkt!
Ett av de få ställen där man kan få tag på olika sorters tidlösa är Lilla fiskaregatans trädgårdsbutik [baserad i Lund, supermysig butik med ett av Sveriges bästa utbud. Jag är såå tacksam de finns online också...] Jag tänkte bara testa sorten 'Waterlily' men när de ringde från LFGTB och meddelade de tyvärr hade för få av den kvar så fick jag ju lov att testa 'Pleniflorum' som komplement.
Visst borde det kunna bli läckert?
Frågan är ju nu då om tidlösorna klarar miljön kring valnöten. Den här hösten syntes de inte över huvudtaget, så svaret kommer väl våren 2015 när/om de gröna bladen visar sig...
...fortsatte att köpa och sätta lökar - i mängder, men synnerligen planenligt. Inga spontanköp det här året, inte!
Just de här lökarna hamnade på plats när höstens stora trädgårdsprojekt äntligen blivit klart...Ni får se slutresultatet lite senare, i vår när de första lökarna (och annat) börjar bli värda att visa!
[Men det sjukt kul hur nånting som börjar med en snabb skiss på ett kassakvitto (nerklottrat mellan kunderna) övergår i en 3D-ritning på datorn för att sen omsättas i praktiken...]
...och jag fortsatte att skörda tomater och ta frön från de finaste.
Körde fermenteringsmetoden det här året och låter alltså fröna ligga och jäsa i ett glas med vatten först. De blir rejält slemmiga efter några dagar och det är då... harkel... det är meningen att man ska plocka upp dem ur slemmet. Men, alltså, jag har mycket att tänka på den här hösten så jag glömde bort dem. Oops. Så fröna ligger fortfarande kvar i sina glas, alldeles intorkade. Men vad f-n, det är väl bara att testa om de gror?
Nästa år ska jag göra om försöket, och på riktigt den gången...
![]() |
| 15e oktober |
Däremot kommer jag på att jag måste tillaga dem snabbt som attan - för efter skörd måste knölarna förvaras i minst + 25° under två veckor för att få nån hållbarhet att tala om. I min okunnighet slänger jag nämligen in dem i kylskåpet det första jag gör. Och i kylskåp ska man aldrig förvara dem.
Nåväl. Man lär så länge man lever...
![]() |
| 15e oktober |
Det var inte bra alls - det blev på tok för kallt för dem att vara kvar i växthuset när frostnätterna börjat. Ett annat år måste de krukas in långt innan frost och sen skickas in på övervintring i god tid före första frostnatten - alternativt att jag kör värmare i växthuset...
För det här året lyckas jag inte alls med övervintringen - de allra allra flesta tvärdog ganska så snabbt då de kom inomhus.
15e oktober var det dags för stora höststädningen av växthuset.
Steg ett är att ta bort allt gammalt organiskt material; mögliga löv, rotstumpar, bitar av grenar och stänglar. Tar samtidigt bort det allra översta lagret av jorden, det som kanske ser lite mögligt ut eller där det växer små svampar osv. Allt det kör jag ner till komposten för att det ska mojsa till sig i minst ett år, så att eventuella sporer och annat oknytt hinner försvinna.
Nästa steg är att ta bort det översta riktiga jordlagret, ca 10cm. Den jorden är ju helt förbrukad vad gäller näringsinnehåll, men fungerar finfint som jordförbättring i grönsakslandet - och det är också hit de lassen går.
Sen sprejar jag tak och väggar (speciellt listerna) ordentligt med grönsåpa och låter det sitta kvar en stund. Går sen över alla ytorna med en diskborste (så långt jag når).Sen ska allting spolas rent... Till det har jag kommit på att Biltemas biltvättborste med skaft är riktigt kanon med sina mjuka borst som inte skadar ytorna (men jag skulle vilja hitta en borste med lite mer flexibelt och rörligt huvud).
Det här brukar vara ett riktigt plaskvått och eländigt göra, så jag utrustar mig med regnrock och tillkämpat gott humör. Och det går faktiskt bättre än förväntat, tillgången till varmvatten gör det hela betydligt angenämare än vad det brukar vara...
Lite frustrerande är det dock att kiwin Actinidia deliciosa 'Jenny' behåller sina blad så länge - jag försöker skaka plantan så det mesta trillar väck, men det faller ändå nya hela tiden...

Efter detta är hela växthuset verkligen helt plaskvått (och så också jag) så i god tradition släpar jag ut diverse ljus och lyktor och tänder dem.Dels lite för att fira att säsongen är över men också för att hjälpa till att torka upp all fukt.
Sen ser det himla trevligt ut utifrån när mörkret sänker sig...
![]() |
| 18e oktober, blomkål ’Di Sicilia violetto’ |
Några dagar senare är det dags att ta in de sista exemplaren av violett blomkål ’Di Sicilia
violetto’ och violett broccoli ’Summer
Purple'.
![]() |
| 18e oktober broccoli ’Summer Purple' |
Är minst sagt förvånad de faktiskt stått fina så här länge, men det är verkligen hög tid att skörda blomkålen.
Broccolin verkar vara betydligt tåligare.
![]() |
| 19e oktober - vitlök! |
Sen är det dags att sätta vitlöken!
I år blir det lite spännande för jag väljer 3 olika sorter: 'Therador' (utsökt smak, högavkastande och lättodlad), 'Morado' (stora feta klyftor med sting) och 'Pure White' (utmärkt till lagring).
Och de ser ju verkligen olika ut, så ska bli intressant att se om man märker nån skillnad på dem i slutändan...
Nån dag senare passar jag på att höstså ett par löksorter (när man nu ändå är i lök-tagen) och det blir röd salladslök 'Lilia' och schalottenlök 'Zebrune'.
Hittills har jag alltid använt sättlök till schalottenlök - och det brukar ju funka hyggligt.
Men i år blev jag så himla besviken på sättlökens kvalitet. Det kändes helt enkelt inte värt det. Att så är ju otroligt mycket billigare - om det nu funkar, vill säga... Väldränerat och upphöjd bädd är definitivt ett krav för att det ska ha en chans att lyckas i denna lera.
Min moder har alltid sått salladslök på våren - och de gror ju fint, men hinner oftast bara bli små och taniga spetor. Så nu testar vi så här, så får det bära eller brista!
Till slut har det blivit dags att ta hand om krukan med jordärtskocka som jag fått av min moder (för något år sen - skäms).
Jordärtskocka är ju fantastiskt gott, men sprider sig som ett ogräs. Sprider sig så mycket att min moder grävde upp varenda en planta och skeppade dem till mig (tack så mycket!). Sen dess har de stått i sin kruka medan jag har funderat på vad jag ska göra med dem...
Nu blev det då äntligen av att sambon snickrade ihop ett par odlingslådor till mig av det rivna sommarhusets gamla takstolar (återvinning i dess bästa form!).
Och då hittade nu då äntligen jordärtskockorna, pepparroten och libbstickan hem. Åtminstone tillfälligt - men hur som haver så är de i säkert förvar nu...
Dessa dagar höstgräver sambon hela grönsakslandet. Hela.
OMG.
I sammanhanget kan väl tilläggas att han avskyr det mesta som har med trädgård och trädgårdsskötsel att göra. Enligt honom gör sig nog trädgården bäst på säkert avstånd uppifrån altanen, skulle jag tro... Men ibland är han allt bra snäll.
I sammanhanget kan väl tilläggas att han avskyr det mesta som har med trädgård och trädgårdsskötsel att göra. Enligt honom gör sig nog trädgården bäst på säkert avstånd uppifrån altanen, skulle jag tro... Men ibland är han allt bra snäll.
Han brukar köra med jordfräsen, men eftersom den trilskas och vägrar funka så har vi inte så mkt val.
Landet måste vändas på hösten, så är det bara.
Jag kantskär och han grepar.
Går ändå sjukt mkt smidigare än förväntat...
![]() |
| 19e oktober |
Det börjar bli riktigt sent på säsongen men jag har fortfarande en del växter jag verkligen vill hinna plantera. Nämligen de där trädgårdsorkidéerna som jag "råkade" fynda på Orchidéhusets rea. [Ibland vill jag bara slå mig själv hårt i huvudet].
Det blir till att utvidga den gamla planteringen enligt samma mönster som senast. Växterna ligger redan i höstvila så det känns lite vansinnigt att börja böka runt här, men vad gör man?
Jag tar bort det översta lagret med mossa och växter, lägger på ett rejält lager grus följt av planteringsjord. Jag litar till att växterna är så pass i vila + att det är så sent på säsongen att de inte börjar växa igen trots näringsinnehållet i planteringsjorden...
Klassiker med spanskt ursprung. Får stora, "feta" klyftor med hetta och sting. Ett måste för vitlöksälskaren.
- See more at: http://www.nelson.se/swe/sek/p/nyheter_n300sv/vitlok_4366#sthash.AE7vzCx4.dpuf
Klassiker med spanskt ursprung. Får stora, "feta" klyftor med hetta och sting. Ett måste för vitlöksälskaren.
- See more at: http://www.nelson.se/swe/sek/p/nyheter_n300sv/vitlok_4366#sthash.AE7vzCx4.dpufoch 'Pure White' (utmärkt till lagring).
Sen placerar jag ut växterna. Ok, det här blir faktiskt fint. Tror jag.I bakgrunden en stor häxal, Fothergilla major, nån sorts blå nunneört (är helt kär i dessa!) och så orkidéerna och diverse sippor (som de råkade ha på LFGTB's webbshop när jag beställde tidlösorna), inklusive den halvdubbla jag hittade vild här i backen i våras.
Just blå nunneört, Corydalis flexuosa, förvånar mig den här hösten! Så otroligt vacker och friskt grön trots att hösten är långt framskriden!
Här de 'Spinners' som jag kom hem med från jobbet i somras.
Planterade dem runtomkring ett olvon, tror detta kan bli riktigt läckert i vår...
På en engelsk sida hittar jag info om att de är "summer dormant", alltså sommarvilande utan grönska. Sen på hösten kommer det nya bladverket!Det är verkligen meningen att de ska vara friskt gröna höst-vår; de är alltså vintergröna. Det var ny info för mig!
Bräckorna i samma plantering är ju också fantastiskt läckra.Både med sina formstarka blad...
Också de glänsande gröna hjorttungorna är superfina den här tiden på året!Nedanför hasseln vid rosenrabatten hittar jag (äntligen!) denna.
Någon av alla de sockblommor, Epimedium, jag planterat har äntligen satt lite fart!Jag planterade dem för ett par år sen mellan hasselrötterna, just för att jag gissar att de hör till de få växter som kan klara av att växa just där.
Och att de är tröga i starten, det vet jag, men att det skulle ta sån här tid på sig hade jag inte riktigt trott. Hoppas de sätter fart nu till våren så jag får se vilka av dem som klarat sig!
Sen är vi inne i november. Både jag och katterna flyttar inomhus igen efter att utomhussäsongen (äntligen) är över.
Vi skaffar en robotdammsugare (bland de bästa köp vi gjort, en Neato XV Signature Pro) när katterna börjar släpa in allt från torra löv och hela granruskor i pälsarna...
Den accepteras hyggligt av de flesta - men Tigris är inte glad. V a d ä r d e t d ä r ?!!
Hennes fasa inför främmande föremål är helt genuin och dagarna efter att roboten flyttade in ser hon med ny förfäran på alla (tidigare hemtama) föremål som hon tycker liknar dammsugaren.
T ex nätagget till laptopen och alla fjärrkontroller. Absolut skräckslagen är hon.
Stackars lilla pyret....
Jag plockar fram yoga-mattan (som nån vecka senare massakreras totalt av Copy när han får spel) och tänder rökelse - men se rökelse är synnerligen misstänkt enligt Stella och hon bestämmer sig för att ta det säkra före det osäkra och daska till den suspekta tingesten.Dammsugaren ser hon dock bara på med coolt nedlåtande...
...och så blev det då så småningom jul - och med den alla tillbehör så som gran, glitter och kulor och allt annat som hör julen till...Och det gick helt suveränt. Ingen klättrade iaf i granen.
...att lite amaryllisar trillade i golv - sånt är man ju van vid numera.
Och så var vi då framme vid ett nytt år...
![]() |
| 30e december |
































