I maj fortsatte röjandet och upptäckandet i trädgården. Det är först nu vi börjar känna att vi hör hemma här, men visst känns det konstigt att jobba med en plats som man ännu inte äger, inte på riktigt, inte officiellt. Men vi blir allt mer hemmastadda.
Längs med tomtgränsen i norr, mot vändplanen, växer det rosa nejlikrosor, alltså
F.J. Grootendorst. Också de måste så klart klippas ned rejält, speciellt efter att ha blivit försummade några år...
 |
| Dags att sätta sekatören i ännu mer rosor... |
Och nedanför rosorna frodas hjärtbergenia,
Bergenia Cordifolia,
i mängder. Och inte bara här, bergenian har spritt sig nästan överallt.
Till och med i skogen hittar vi denna gynnare. En fantastiskt tålig,
anspråkslös marktäckare. Inte min favorit direkt. Tack och lov inte alls omöjlig att få väck...
 |
| Ett överflöd av bergenia... |
Framför huset ett mindre vackert barrparti, troligen från 60-talet.
Detta måste åtgärdas, så här kan det ju inte få se ut!
 |
| Usch, säger jag bara... |
Här jobbar vi med det blivande grönsakslandet. Hemma på Åland kallar vi det att
rydja, och det är en tradition jag absolut kommer att fortsätta med!
 |
Nedanför det lilla skjulet har sambon handgrävt den första biten med grep.
Han är minst sagt lika envis som jag. Och himla tillmötesgående...
Ibland, i alla fall. |
Också över vresorsorna lät vi elden gå fram. Jag hoppades en del skulle stryka med, men så skedde inte, märkte vi ett par veckor senare...
 |
| Vresrosorna ett minne blott? Nehej, inte då... |
Uppe i skogen hittade vi denna fina naturdamm. Eller kanske är det snarare en tjärn för den delen.
 |
| Tjärnen i skogen. |
Jag kommer ju osökt att tänka på Bauers fina akvarell
Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser ner i vattnet, även om vattnet här inte är lika klart som i målningen och bakgrunden något rörigare.
Men själva känslan....
 |
| Här skulle man verkligen kunna rensa upp lite och få fram det vackra... |
 |
| Oj, vad det knakar i huvudet.. ;) |
 |
| Jag får så mycket dumma idéer.. |
Senare
märkte vi att dammen nästan torkar ut på sommaren. Så om man skulle
vilja ha kvar den året runt så skulle den behöva bli rejält djupare... Hmmm. =)
 |
| Tess var med oss på inspektionsrundan, också hon tyckte det var fint att vila vid dammkanten. |
I närheten av skogsdammen hittade vi denna raritet! Vätteros,
Lathraea squamaria, en parasiterande växt som saknar klorofyll. Växer oftast på hassel. Så himla häftigt att hitta en växt man aldrig sett förut men ändå känna igen den direkt! Den liknar ingen annan...
 |
| Vätteros! Så annorlunda och fin! |
|
|
|
Men alltså, back to work.
Vi fick låna mina föräldrars jordfräs, och då gick ju lixom jordbearbetningen något lättare. Men
jag ville slita mitt hår när jorden såg ut så här efter flera varv med
jordfräsen... Kvickrot- och nässelrötter vart man än såg, och leran små
stenhårda klumpar. Fruktansvärt...
 |
| Vår fina jordmån. Hurray... |
Efter att ha lagt till drygt en säck jordförbättring per kvadrat så
började det se bättre ut. Ytan är på ca 5x8meter = 40 kvadrat = 40 säckar... Med tanke på den styva leran så valde vi att
förbättra mestadels med barkmylla, kompletterat med lite planteringsjord.
 |
| Nu börjar det arta sig... |
|
|
Jag gillar ju julrosor,
Helleborus, av olika slag, så det var lite extra kul att hitta ett par olika sorter insmugna bland all bergenia...
En annan sak jag verkligen går igång på är stora mossbelupna stenar, och den här - som ligger precis vid dikeskanten vid vår lilla "damm" - den måste man ju bara göra någonting med... =)
 |
| Sagt och gjort, invid denna sten skulle vår första "riktiga" rabatt bli. |
Även om vi har hur mycket trädgård som helst har vi inga egentliga rabatter - allt som en gång varit vackert och underhållet har helt hopplöst vuxit ihop och förvildats... Men att gräva nya rabatter är lättare sagt än gjort på vår tomt, i alla fall bitvis.
Marken intill det här diket var rejält blöt, och jorden av ler-gegga-klister-typ. Det var som att gräva i kylskåpskallt smör. Visst, spaden/grepen/järnspettet går ner, men man får typ aldrig loss den igen. Och när den väl kommer loss är den indränkt i klibbig lera...
Fick nästan ett smärre sammanbrott när jag insåg vad det är jag har att tampas med.
 |
| Här är fotografens tålamod nästan slut... |
Till sist, många svordomar, några raseriutbrott och en muskelsträckning senare, var äntligen min Vipprams,
Smilacina racemosa, på plats. Den enda perennen som absolut inte fick bli kvar i stan.
 |
| ...men se så vackert det blev! [Ironi, kallas detta.] |
Efter ett sådant dagsverke förtjänar man ju en tur i naturen igen. Nedanför tomten, där diket mynnar ut, hade vitsipporna börjat blomma. Så vackert och fridfullt. Här borde man verkligen låta får gå på bete för att hålla landskapet i det skick det borde vara.
 |
| Vitsipporna har precis börjat blomma... |
 |
| Den lilla bäckens flöde börjar avta... |
 |
| På tomten börjar pilen grönska, och rishögen växer igen... |
Nån dag senare går vi fram som bävrar och fäller en del av alarna vid diket. Min plan var att låta klängväxter växa upp för de kvarvarande träden (och spegla
sig i vattnet, hade inte det varit vackert?) men senare inser vi att
tomten är på tok för skuggig som det är, så också kvarvarande alar måste
nog också stryka på foten innan vi är färdiga.
 |
| Har vi bävrar på tomten? Nej, det är ju uttervarning som utfärdats... ;) |
|
Det regnar ju rätt mycket denna vår och sommar, så sambon gräver ur dikena och
gör nya rännor. För vattnet har tydligen ingenstans att ta vägen, och
ibland klafsar hela gräsmattan under våra fötter....
 |
| Vi lär känna leran på nära håll... |
Det fortsätter att spira i vår trädgård. Ormöga,
Omphalodes verna, breder ut sig i knallblåa skyar. Nedanför sommarhuset hittar vi rabarber,
Rheum rhabarbarum, i mängder.
 |
| Ormöga. |
 |
| Rabarber. |
Jag ger inte upp hoppet om en vacker rabatt vid stenen, utan fortsätter oförtrutet några dagar senare.
Invid stenen hamnar ganska nyligen inhandlade snöklockor,
Leucojum vernum, riktiga fynd! (Inköpta på trädgårdsmässan då Zetas plockade ihop sin monter.)
Från stan har jag med mig:
- Mörkbladigt höstsilverax, Actaea simplex 'Brunette' (ett måste i alla trädgårdar! Så vacker!)
- Brokbladig funkia, Hosta 'Patriot' (från mammas trädgård, från början)
- Daggfunkia, Hosta sieboldiana (från mammas trädgård, men alldeles från början från min fasters trädgård. Har blivit delad och flyttad hur många gånger som helst...)
- Julros, Helleborus orientalis hybrid, hemodlad fröplanta. Har ingen aning ännu om hur blomman ska bli, men den stod intill en vackert mörkt vinröd moderplanta..
Lite nytt blir det också:
- Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis (lite uttjatad på senare år, men den är ju så fin och pålitlig!)
- Trädgårdskungsljus, Verbascum ph 'Southern Charm' (och jag blir så irriterad på mig själv senare när jag inser att jag köpt fel färg igen! Man ska inte få göra såna misstag flera gånger. Nästa gång köper jag en planta bara om den är i blom så jag säkert kan se färgen...)
- Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea 'Alba', är ju inte en perenn så sett, men jag hoppas de kan sprida sig rejält och fast ta över hela slänten ned mot diket. Kanske kan de konkurrera ut alla nässlor som trivs där? =)
 |
| Färdigt! Som vanligt blir slut-finishen aldrig lika vacker här hos oss i leran som jag är van vid.. |